Magen har verkligen inte samarbetat. I fredags åkte jag in på sjukhuset. Nu har jag gjort diverse otrevliga undersökningar, blivit klämd och pillad på och legat på lasarettet. Jag fick ett singelrum, sjukt skönt. Men det spelar tydligen ingen roll hur många gånger man säger vad man heter; skatteverkets ord är lag. Därför kommer jag alltid vara en Johanna på sjukhuset.





Sjukhus är tråkiga. Allt är tråkigt där. Undersökningarna är äckliga, folket är gammalt eller sjukt och det finns inget att göra förutom att titta på ettan eller fyran. Bla bla bla. Imorgon ska jag få göra en magnetröntgen på magen, sedan har jag bara lite kvar: rektoskopi och "svälja en kapselkamera-undersökningen". Sedan kan de börja laga mig. Och jag ser fram emot det!

Det fastnade inte så bra på bild, men när jag tog blodprov så stack hon liksom för djupt och så sprack ådran. Så jag har haft ett stoooort blåmärke som var väldigt svullet. Bilden är tagen idag och nålen togs ut i fredags, så ni kan ju tänka er hur stort blåmärket var!



Förutom det så har jag och Jenny suttit och pratat i timmar ute på balkongen med tända ljus och mys. Det är så lustigt hur mycket skvaller vi hade på lager. Hon hann knappt berätta om sin resa och jag hann knappt berätta om min sjukdom. Men det var i alla fall oerhört trevligt och behövligt!

Jag har umgåtts mycket med min syster också. Hon är bäst <3