Jag somnade om nästan direkt efter föregående inlägg - frågan är om jag ens hade hunnit vakna när jag skrev det. Det var en hur verklig dröm som helst rent visuellet och doften av brandrök, smärtan och sorgen och sådant, och det är alltid kul. Lite som att trippa.

För att förlänga tripkänslan ägnar jag morgonen åt att se på det här:



Jag trodde att det skulle vara jättebra, som jag minns det från när jag var liten. Men det var det inte riktigt längre. Mest nostalgi, smygtrip och klänningar att avundas! Se och njut.