Att människor i min omgivning är på förfest i finkläder medan jag pluggar grammatik i morgonrock är rätt så orättvist. Men å andra sidan är det ganska mycket som är mer orättvist här i världen.

En annan sak är att jag helt själviskt sitter här och saknar Erik. Och Lina. Och Fredrik. Och andra mer eller mindre förlorade folk.

Nu är det så att jag är himla glad över nästan allt. Så jag ska bara nämna det här orättvisa en liten gång, sedan återgår jag till plugg och pepp!