Ikväll var vi ute och kollade meteoritregnet igen. Vi var ute en timme och hann se tvåsiffrigt antal stjärnfall. 12 stycken var och ungefär lika många i periferin. Det är skönt att Néa uppskattar sådant lika mycket som jag. Mer egentligen, men det gör bara saken bättre.




Nu fryser jag ända in i märgen så jag ska ta en varm dusch innan jag somnar. Och jag kommer sova gott eftersom jag har så många önskningar att tänka tillbaka till. Egentligen bara en, som jag upprepade 12 gånger. Hoppas, hoppas, hoppas...