Jag har tänkt på en sak som DennisM skrev på sin blogg för några veckor sedan om dubbelmoralen kring pälsindustrin. Det finns mycket att kommentera angående inlägget som jag väljer att förbise. Ni som har läst min blogg vet ändå var jag står i frågan.

Men jag skulle vilja kommentera det sista stycket: Dennis skriver att han inte förstår grejen med fuskpäls, för varför vill man bära något som illustrerar en industri man är emot. Hans egna argument för att bära äkta päls är att det är snyggt, skönt, varmt och klimatsmart (det är INTE klimatsmart, jag vet inte under vilken sten han har bott men...). Och då undrar jag varför man inte kan använda fuskpäls av samma anledningar? För att det är fint varmt och skönt? 



Jag vågar knappt fråga vad ni tycker, för jag är så övertygad i min åsikt. Men jag tycker inte att det är dubbelmoral att tycka att oäkta teddykläder är fina och ändå vara emot pälsindustrin. Så länge man inte stöder de vidriga pälsfabrikerna spelar det väl ingen roll om man har polyester i fuskpälsform eller polyester i vävt tyg?

Jag läste en artikel på aftonbladet och blev alldeles mållös. Visst vet jag att media, och särskilt läsarfiskande tidningar som Aftonbladet, kan vrida och vända på saker för att göra storyn saftig. Men om den här artikeln stämmer med blotta 50 % så är det fruktansvärt.



Här diskuteras åter köttproduktion och misshandel av djuren - i det här fallet kalkonerna. För att kalkonkött är kalorsnålt konsumeras de mer än någonsin i vårt smalhetsiga samhälle. Gerard Albers började avla fram jättekalkoner för att vinna mest. Att mixtra med avel och tvinga fåglarna att bo ÄNNU trängre än någonsin är vidrigt nog, men den här Albers verkar inte bara samvetslös utan ett totalt pundhuvud:



Jag bryr mig självklart om andra orättvisor också och önskar att jag kunde göra något. Men när det gäller djur är det viktigt på ett eget sätt. De har ingen egen röst, så vi måste tala för dem. Och det är vår uppgift att inse att djur visst vill vara lyckliga och hjälpa dem att bli det. 

Dagen har bestått av jobb och struntprat, samt djupa konversationer med älskade Bilbo. Det var så ensamt utan honom. Outhärdligt; tyst, varmt, stillastående. Men med en liten Bilbo i huset mår jag genast bättre.

I morse åkte jag hem till mamma och pappa. Men det var bara hunden hemma. Hon löper och är deppig, så vi satt och var nedstämda tillsammans. Men sedan sade jag att nej, nu måste vi upp på benen igen! Och hon tog det bokstavligt:



Okej, så sanningen är att hon tigger efter mat. Men ändå!

Nu sitter jag och tittar på filmen Upp igen, men jag ska snart göra lite vettigare saker, såsom plugg och läsa handlingar inför möten. Det ska nog gå bra om jag bara får ändan ur vagnen eller tummen ur röven eller vad det nu må heta!

Sedan blir det utbildning där jag ska lära mig hjärt - och lungräddning. Det känns ganska spännande!

Jag är upprörd och irriterad över saker och ting i mitt liv, några personer beter sig konstigt och oförståeligt. Så jag spenderar kvällen med två saker som får mig på bra humör:



Min favoritserie - fick låna DVD-boxen av mamma idag.



Min underbara fågel Bilbo, som blir tjockare och tjockare för varje dag. Och är sjukt intresserad av min kamera! Han är så himla fin och jag älskar honom redan.

Nu är jag hemma hos männen i mitt liv och det känns väldigt bra! Bilbo kvittrar, Erik är glad.





Jag är också glad och har sytt nästan en hel "prov t-shirt". Det går ganska bra! Om jag hinner klart ska ni självklart få se på resultatet, oavsett om det blir lyckat eller misslyckat.

Sedan på kvällen ska jag pyssla med lite smycken om jag hinner. Var köper man smycken egentligen? Jag minns inte längre, det var så länge sedan.

Nu är jag hemma hos mamma och pappa och myser. Vi har gjort i ordning lite förrätter och annat mysigt. Pappa dammsuger det sista och snart kommer de övriga gästerna: min syster och hennes sambo, samt farfar. Stackars farmor har opererats och ligger på sjukhuset.

Ja, det var många av er som blev nyfikna på vad det var för kul grej som hade hänt i förrgår. Jag kanske drog upp spänningen lite väl mycket, för det är kanske en ganska intern grej som inte alla uppskattar lika mycket som jag och Erik uppskattar det.

Idag är den stora frågan om man ska tänka realistiskt eller om jag ska vara naiv? Jag tror jag väljer det senare alternativet - jag menar fåglar kommer ju tillbaka hela tiden?

Jag har varit vaken länge nu. Min fågel är min personliga väckarklocka; den bråkar med sina bjällror, sliter i sina ringar och skriker som en galen tupp. Idag var det 07:15.

Jag hade nästan glömt hur mysigt det är med en långpromenad på morgonen. Idag är det mulet, varmt och lite regnigt. Men jag, Erik och Målli promenerade till universitetet där Erik stannade för att plugga. Jag och Målli tog oss en liten runda på området innan vi gick tillbaka. Det var så skönt!