Idag hände något otroligt. Jag skrev klart mitt examensarbete. Jag har till och med korrekt paginering, jag har abstract, jag har sökord, jag har alla komponenter i dispositionen, jag har figurförteckning... jag har allt.


Jag känner mig märkligt tom. Det är som att min bebis har flyttat hemifrån, hem till min examinator, handledare och opponent. Det är bäst att de tar djävligt väl hand om den. Annars får de med mig, den biologiska mamman, att göra!

Jag vet att jag har glömt att dra vinnare i veckans tävling. Som tröst kommer vinnaren få ligga uppe i två veckor istället för bara till nästa söndag. Så den dras väl idag, om jag hinner ^^

---

Igår råkade spenderas ute exakt hela dagen. Pluggandes, förvisso, men det ledde till att min smarta uppstrukturering av livet i form av planer att ta ut sopor och diska, gick i kras. Istället åt jag en wrap, packad och klar från ICA och stannade utomhus. Och stannade och stannade och stannade!


Det var himla skönt. Och jag ser fram emot att göra om det idag! För vad spelar det för roll att diskho och papperskorg stinger, när jag ändå aldrig är inne? Frääääscht...

Idag försov jag mig två timmar, men istället för att få panik och hetsa frukost och dusch så tog jag en morgonpromenad. Inte så tokigt - promenaden ledde till att jag rensade huvudet, strukturerade upp min dag och vaknade lite till liv. 


Så idag ska jag INTE klia på mina koppor, jag ska skriva klart om reflektiv skoldidaktik och LGY 11, jag ska diska och jag ska gå ut med soporna. Jag ska inte på Mary Kay-mötet och tydligen inte på UmPe-möte heller, för det verkar vara den 28 maj (!?) och inte idag som jag trodde. Så det är dagen. Nu kör vi!

Värst vad jag blir bortskämd då. Som om det inte räckte med helgen? Lina kom förbi med en tetra yoghurt eftersom jag inte hade frukost till imorgon och en kruka rosor. Jag blev så himla glad - så lite kan verkligen göra så himla mycket!

Idag har jag pluggat inaktivt, men hela dagen. I omfång börjar mitt examenarbete på 39 sidor likna ett examensarbete, men i kvalitet är det misstänkt underkänt. Det börjar så bra, men i slutet snackar vi 14 sidor spretande text helt utan röd tråd om man inte vet vad man ska leta efter. Det är snarare trådstumpar i lite olika färger som flätas samman till någon form av helhet, men vem vet om läsare kan hitta de där satans trådstumparna? Nej, sista veckan ska jag stänga in mig i mitt lilla hål och bara mata.

Bildkällor: /1/2/

Min studieplan för sista veckan:

Måndag: överför det sista handskrivna stoffet i brödtexten.

Onsdag: fixa så att en röd tröd är åtminstone FÖRNIMBAR i diskussionen, gör slutgiltig framsida.
Torsdag: gå sida för sida och hitta + rätta stavfel, syftningsfel, referensfel etc. Skriv sammanfattning och abstract.
Fredag: jobb.
Lördag: gå igenom referenslistan och innehållsförteckningen. Saknas något? Är den korrekt uppställd?
Söndag: Läs igenom en sista gång + "opponera på mig själv".
Måndag: Skicka in den slutgiltiga versionen... SHIIIIT!

Stugan är inte bara Lady Lorissa-moments. Det är svett, sol och skit under naglarna också. Söndagen ägnades åt det: påtande i landet och städande av diverse områden, mamma och pappa lagade växthuset som hade gett upp hoppet om livet under den tunga snön i vinter. He så man gö på landet!


Och jag älskar den delen av stugan också - den mer lantiga delen. Nästa månad ska jag köpa nya arbetsbyxor och hjälpa till på riktigt med grovgörat i stugan. Det är skönt för min rastlöshet.

Åh, mina tidsinställda inlägg räckte nästan! Igår hade jag kunnat skriva mer, men jag träffade Sandra och Néa en stund så det blev bara inte.

I alla fall har det varit otroligt i stugan. Jag har riktigt blivit bortskämd och känt mig som en äkta pamp. Mamma kallade mig för Lady Lorissa. När jag kom till stugan på fredagen inleddes det hela med att jag fick en GT och tapenade serverat, och sedan fortsatte kvällen och lördagen i samma anda!


"Ta ner månen Rataxes!".

Det här är den luxuösa vinklingen av stugan. Och oj vad lyxigt det var att vara riktigt uppassad. Och jag kände mig verkligen som en Lady Lorissa med min hatt och mina Jackie O-brillor, mitt vinglas och mitt aldrig lyfta finger. Jag skulle kunna vänja mig!

Jag har tänkt på en sak... vem i helvete KÖPER Blondinbellas bok om privatekonomi? Vem skulle någonsin lita på henne? Hon har inte ens gått ut gymnasiet, och bara för att man HAR mycket pengar så betyder det inte att kan KAN mycket pengar.

Att betala för Economista är att kasta pengar i sjön. Boka ett bankmöte om smart sparande istället. Herregud.

Det blir mycket farande och flängande fram och tillbaka. Idag efter jobbet ska jag åka till stugan igen, men jag har tidsinställt en massa inlägg så ni inte ska sakna mig. Åh, stugan, min älskade. Det är det jag ser fram emot mest idag! Och jobbet, jobbet ser jag alltid fram emot - hur trött jag än är eller hur mycket det än regnar.


Jepp, liiiite trött är jag. Men det är bara att bita ihop. Jag får ju trots allt sovmorgon jämfört med dem som jobbar normala tider. Som lärare... vilket jag sökte igår. Lärartjänst. Shit. Butterflies. 

Hemma precis i tid till melodifestivalens andra semifinal. Jag har varit runt på fläng hela dagen, men även fått lite plugg gjort. Jag har också, som sagt, varit och pysslat med Lotta och hennes vän Maria och fick samtidigt det finaste av bröllopsinbjudningar:


Ser ni så tjusigt? Det är nämligen så att Lotta och Oscar gifter sig, och hur bra är det inte att passa på att spara lite porto? Väldigt bra. Lottie försåg mig också med klänning inför bröllopet - urgullig blir den!

Nu är jag som sagt döende av trötthet och ska gå och lägga mig, jag hann se Malta och honom hejar jag på. Så det är lugnt. 


G'natt!

Dagen har verkligen gått som en dans. Utbildningen på Röda Korset var snabbare än den skulle och det var inte en själ i kö på guldsmedjan där jag lämnade in ringen eller på Bokia där jag köpte brevpapper. Tjoff, tjoff, tjoff. Plugget gick väl sådär, men jag har fått rätt mycket skrivet i alla fall.

Eftermiddagen har spenderats i solen dels med mig själv, men också med Adrian, Micke, Daniel, Evelina och Erik. Jag har sådan tur som bor mitt i klicken med massa kompisar. Och jag har tur som är ute när det är vår och alla andra kryper ut ur sina gömmor!

Idag har verkligen varit en dag där mycket pressats in på lite tid. Jag har pluggat på morgonen, solat med Fredrik på lunchen, umgåtts med Malin på eftermiddagen, pluggat från 15-17 och sedan storhandlat, töjt ut örat två millimeter till, skickat och hämtat post, fixat bubblor och ris inför bröllopet och sedan avlidit i soffan, i princip. 


Slutligen har jag upptäckt att min NYA bikini är för stor runt ryggen och därmed inte håller godsakerna på plats. Det hade inte gjort något om man inte hade hängpattar, men mina sladdriga strutar i kombination med en bikini som inte är i rätt storlek leder till katastrof.

SUCK.

Nu har jag varit inne och lunchat innan det är dags att ge sig ut för plugg med nyförlivad energi. Jag känner mig saftigt laddad att skriva strunt, men frågan är: får man godkänt på strunt? Min gissning är: nej. Men man måste ju få leva lite!

Det blev närmast inget skrivet igår. Från morgonen till middagen satt jag ju ute i solen, från middag till senare promenerade jag och Néa till ICA Maxi och köpte öl och fick sedan skjuts hem av pappa. Därefter: öl, vaniljbullar och Animal planet. Inte hemskt.

Idag: vaknade, gick på 30 minuters promenix, åt vidrig frukost och nu ska jag gå för att duscha och plugga. Det är dags.

Hela dagen har spenderats i solen - njutandes, läsandes, pratandes med Ola och Madde, skrivandes, ätandes... Det var den somrigaste dagen hittills, men den kom till ett högt pris: vätskebrist och ojämn solbränna.

Bilden gör inte brännan rättvisa. Pappa skällde lite på mig medan jag tillber min nya gud: aloe vera. After sun. YES! 

Jag tror inte att Erik har smittat mig (ta i trä) men däremot är jag så trött att jag tror att jag ska tippa omkull. Vet ni vad jag tror det beror på? Slarvet. Slarvet med plugget, slarvet med maten, slarvet med sömnen, slarvet med drycken, slarvet med solen, slarvet med rutinerna.

Och vad händer då imorgon? Är det slut på slarv? Jag gissar: nej. Men min kompis Hanna har peppat mig att försöka. 

Jag och Erik hade övernattning i vardagsrummet inatt. I varsin soffa bäddade vi ner oss och såg på MTV Rocks hela natten. Imorse vaknade jag lite stel till Biggest! Hottest! Loudest! och ljudet av förkylningsrossliga andetag. Den lilla gullen.

 

Nu är det dags för nominering till Blog Awards, det tror jag ingen har missat. Ni kan redan nominera till många kategorier, men i juli är det dags att nominera MIG till årets blogstar. Om ni inte tycker att jag förtjänar det så får ni banne mig skriva (anonymt om ni vill) vad som krävs för att övertala er, för jag vet minsann att jag har potential. Så det så!


Jag är så jävla ödmjuk.

Jag har inte sovit bra inatt, inte Erik heller. Nu är han hostig och eländig och ligger i badkaret och spolar kallvatten över sig. Stackarn! Fast egentligen, mer än att tycka synd om honom skäller jag på honom: NÅDE DIG OM DU SMITTAR MIG IGEN! Jag har lagt fram en pillercocktail åt honom: febersänkande, slemlösande och halsdomnande medicin.

Jag ägnar kvällen åt att se på film och vara knäpp och sprättig. Ingen av oss sitter stilla någonsin. Jag sade till Néa att Gandalf var en douchebag och fick spö, jag sade något om en buske i Australien och fick skratt. Allt  som allt en helt vanlig
kväll. 


Later!!!