Att skriva examensarbete om könsroller i media har lett till att många av mina skygglappar är nedfällda. Jag ser saker jag kanske annars aldrig hade reagerat på. Det gör mig så jävla ont att veta att fotograferna förmodligen inte är ovetandes, utan att de istället UTNYTTJAR stereotypa könsroller för att tjäna pengar.

 

Idag är det 8 mars och således också Internationella kvinnodagen. Det firar jag genom att läsa Nina Björks Under det rosa täcket, Lena Gemzöes Feminism och Yvonne Hirdmans del i Genushistoria.

Jag vågar knappt läsa bloggar eller tidningar eller andra nyhetsflöden idag. Jag är livrädd för att se alla inlägg som säger att "Sverige är minsann världens mest jämställda land" och "varför finns det ingen internationell mansdag?" (alla dagar är internationella mansdagar!) och alla som skriver sådana saker som "Kvinnor ska inte ha en egen dag, för mig ska man alltid visa kvinnor respekt".

Det sista är förstås sant, man ska alltid behandla såvär kvinnor som män med respekt, men att ha en internationell kvinnodag handlar inte om det. Det handlar om rådande (JA, RÅDANDE) ojämställdhet. Och för att citera Lina Thomsgård: "Jämställdhet är inte en åsiktsfråga. Det är en kunskapsfråga. Ju fler som 'tycker' att Sverige är jämställt, desto mer alarmerande".

Dagens frågor som har ploppat upp i huvudet: vad av det här är relevant att ta upp i teoridelen? Hur mycket ska jag utveckla det här resonemanget? Hur långt borde avsnittet om genusteori vara? Vad är det för skillnad med att skriva en uppsats utifrån genusteori och att tillämpa ett genusperspektiv? 

Det blev ett himla virrvarr, men jag har läst artiklar ur en bok som heter Genushistoria, en som heter Feminism och en som heter Makalösa kvinnor. Och så har jag läst en som heter Bildanalys. Jäklar vad man kan sluka böcker under tidspress, i alla fall om man heter Julia.

Nu känner jag mig i vanlig ordning helt hjärndöd. Jag vill inte sluta, men tankarna tillåter mig inte att jobba mer. Dagens arbetstid stannar på sju timmar. Inte så illa ändå.

Jag lade upp en bild på facebook på två stycken invändigt identiska chokladkakor. De flesta som valde att svara har haft ungefär samma sak som mig att säga om saken: har vi verkligen inte kommit någonstans?




Bildkälla: /1/2/

1. Marknadsföring av choklad borde inte rikta sig mot barn. Alls.
2. Varför gör man en färgfördelning och därmed också en normenlig könsrollsfördelning på chokladförpackningar (vars innehåll dessutom är exakt likadant)?
3. Varför har Mimmi framställts som en shopoholic som ramlat omkull med ett oskyldigt oförstående uttryck?
4. Varför finns texten "shop till you drop" på den röda chokladen (eller på chokladen överhuvudtaget)?
5. Varför framställs Kalle som en douchebag som skrattar och blinkar åt sin flickväns vansinnesutbrott?

6. OCH SÅ VIDARE!

Kort sagt: vi har inte ens kommit så långt som till den grad där choklad får vara choklad. Eller där pennskriv får vara pennskrin, som Marias bild illustrerar. Det är med sorg i hjärtat jag inser det.

Igår var jag på studentpuben Origo och det var roligt. Vad som var mindre roligt var alla händer överallt. Personer smiskade mig på stjärten både en och tre gånger och när en fjärde person kom och klämde på min kompis bröst bakifrån sade vi till vakten. Vad han svarade: "Det finns inget jag kan göra, det här är ett dansgolv".

Jag blev så paff att jag inte svarade. Jaha, det är ett dansgolv, då är kvinnor plötsligt allmänt gods. Det kan vara bra att veta, var är vi mer fria att klämmas på? I baren? I hemmet? På affären? Stranden? Eller är det kanske så att det här aldrig är rätt?

Hur kan en ordningsvakt inte veta att tjejers rumpor och bröst inte är till för att random män ska få uttrycka sin lusta? Hur kan inte den person som grabbade tag i min intet ont anande vän bakifrån bli utkastad? Och hur kan den personen i fråga, och övriga tre personer, tycka sig ha friheten att klämma? Jag känner mig både äcklig och äcklad... sådana personer som ägnar sig åt antastning-light borde stanna hemma...



Gubbsjuk av min moster Anette Sandström. Den passar in idag.

Årets sommarplåga: en sång om gubbsjuka män som tänker med snoppen och hela tiden vill ego-nuppa.




Lyssna på den nu allihopa, det är dessutom min moster som skrev och spelade in den för flera år sedan, men nu har jag lyssnat efter vad den handlar om. Och den är... SÅ. JÄVLA. BRA!

Företagarkvällen i Örnsköldsvik har ägt rum. Där presenteras kategorier som årets företagare, årets nyföretagare och årets... företagarkvinna!? Jag är ärligt talat inte jätteförvånad, i Språkrådets nyordlista 2011 finns ordet "tjejsamla" med. Blondinbella refereras till som entreprenörSKA och Kenza som bloggERSKA.

Jag vet inte varför det fortfarande idag är så otroligt viktigt att göra skillnad mellan könen. Snart kommer väl något pundhuvud och kallar sig eller sin kollega för "läkerska", "fritidslederska" eller "kvinnlig chef". Jag vet att vissa tycker att det är bagateller. Bara ord. Men det är det inte. Det är att göra skillnad, det är att bidra till manlig norm, det är... inte bra.

 

En pysslare och en pysslerska?

"There is a special place in hell for women who don't help eachother" - Madeleine Albright (som på Wikiquote beskrivs som utrikesministerkvinna, förstår ni min poäng?). Så puffa för jämställdhet och sträck ut en hand åt varandra istället för ett krokben!

De flesta tipsar om olika trerättersmenyer för nyårsafton, så just nu sitter jag och filar på min egen. Det kommer bli hur gott som helst. Jag är duktig på matlagning minsann!

I alla fall är det nyårsafton imorgon (om det har undgått någon) och jag har plockat ihop en liten outfit som jag troligtvis ska ha. Men då måste jag kanske hälsa mina underbara armhår farväl.



Men å andra sidan... who cares? Det är ju för fan -11,4 grader ute! Då kan man gott behöva lite vinterpäls. Så jag tror jag skiter i det. Där ser ni min naturliga hårfärg också. Det röda är bättre, helt klart!

Jag läste förresten i en tidning om kroppsbehåring för ett tag sedan. Där fanns en spalt för män och en spalt för kvinnor och i kanten stod olika kroppsdelar. Spalterna berättade sedan vilka kroppsdelar respektive kön ska raka. Kvinnor ska raka sig under armarna, de ska raka benen, de ska raka underlivet, de ska raka tårna (!) och om de är lurviga så de också raka armarna. Män ska raka pungen. Och that's it. 

Jag tycker själv att det är bullshit... raka vad ni vill, för er egen skull endast och låt resten vara.

På Wendela på Aftonbladet skrevs det idag om att H&M har blivit anmälda för att de har för magra modeller i sin reklamkampanj för sin Holidaykollektion. Och visst kan det ligga något i det, när samtliga modeller i kampanjen är underviktiga, men det är inte det jag stör mig på. 



Jag kunde inte låta bli att häpnas över alla kommentarer. Folk som skrev: "Usch, de är alldeles för smala, kvinnor ska ha kurvor". Andra som skrev: "Låt dem vara, tjejer ska se ut så för att vara attraktiva". 

Man måste få ha preferenser, visst måste man. Men när blev det okej att överhuvudtaget uttrycka sig om hur kroppar ska vara? Kvinnor ska ha hull, kvinnor ska vara smala. Kvinnor ska väl inte vara på ett visst sätt alls? Vad har andra för rätt att ens uttala sig om sådant?



Jag har preferenser också. Jag tycker att vissa kvinnor är mer attraktiva än andra. Men jag skulle aldrig säga att någon ska se ut på ett visst sätt. Och hela samhället, där alla är exponerade nästan konstant, borde lära sig att sluta vara så dömande och visa lite kärlek. Oavsett hull eller nyckelben.

Jag lyssnade på en oroväckande diskussion senast på skolan. Jag satt med min basgrupp, ryggen vänd mot ett gäng killar som diskuterar en mytomspunnen samhällsgrupp: kvinnor.

K1 - Man vill ju inte ha en tjej som är smartare än vad jag är. Hon måste ju veta vad hon har mig till.
K2 - Men hon får inte vara för korkad, man måste ju våga presentera henne för folk.
K1 - Hellre för korkad än för smart!
K3 - Ja, jag håller med. Så länge hon har snygga pattar kan hon vara hur korkad hon vill.
K1 - Jag är en rump-kille...
K2 - Det är sant, looks before brains.
K1 - Jag träffade en tjej som var perfekt, och så öppnar hon käften och jag inser att hon är värsta akademikern. Värsta no-no!
K2 - Ja, fan, de måste ju veta vem mannen i förhållandet är!
K3 - Man kan alltid justera dem lite, så att de tror att jag är smartare. Man får trycka ner dem lite. Annars blir ju maktfördelningen helt skev!

Bildkälla

Jag satt med gapande mun, chockad över vilka idioter det finns. Sandra i min grupp tittade på mig, tryckte ut stiftet i sin bläckpenna och sade: "Jag håller, så stabbar du". Fan, vad svårt det var att hålla sig från att kommentera dessa kukar.



Det här är bara en detalj. Det finns överallt. Alla som tror att Sverige är ett jämställt land måste allvarligt se sig omkring. Vi fick bara priset för att alla andra hade ännu sämre. Men jämställdhet är långt ifrån ett ord som beskriver Sverige!

Like Frankie said: I did it my way.
It's my life.

Omega och Ms. Ferret hade trevlig kväll med mycket skitsnack och fina pussbilder. Och så några mindre fina bilder, typ på min armhåla. Men Omega sa att hon tyckte jag var fin ändå! Och det är ju hemskt tur, för vem kom egentligen på att kvinnor ska behöva raka bort hår som finns där av en anledning? Hur blev det onaturligt och fel och äckligt med något som egentligen är RAKA MOTSATSEN?

Nej. Jag ska sluta raka mig. Känn på den, normjävel!











Men idag ska jag vara med Mushroom. Vi ska laga enchiladas och lämna tillbaka en TV. Och fortsätta vara värdelösa på att posera:



Systern, Nursey, är sjuk... men jag ska skicka en bild att pigga upp henne lite:



I love you forever, krya på dig underbara kvinna..! <3